Framtiden är regenerativ!

Det menar Johanna Stål och Tobias Jansson, experter på hållbarhet och cirkulär ekonomi, som nyligen föreläste hos oss om regenerativitet och hur det påverkar bygg- och fastighetsbranschen. Vi fångade dem för tre snabba frågor:

1.  Hur skulle ni enkelt förklara regenerativ arkitektur?
Regenerativt är steget som kommer efter hållbarhet, som ofta handlar om att vara ”mindre dålig”. Regenerativ arkitektur handlar i stället om att skapa en positiv påverkan genom att exempelvis återställa skador, återskapa förstörda ekosystem och se oss människor som en del av ekosystemet. Målet är att maximera den positiva effekten, inte bara minimera det negativa.

2. Vad behövs för att regenerativa principer ska bli normen inom bygg- och fastighetsbranschen?
Regenerativt byggande är nästa paradigmskifte inom hållbarhet. För att det ska bli norm behövs ett kunskapslyft och ekonomiska incitament som driver omställningen. En branschgemensam definition av regenerativ arkitektur kan också motverka greenwashing och säkerställa verklig förändring.

3. Vad kan branschen göra hands-on redan idag för att arbeta mer regenerativt?
Det finns redan regenerativa inslag i arkitekturen – från gröna tak som gynnar biologisk mångfald till plusenergihus som producerar mer energi än de förbrukar. Men det handlar också om att förstå platsens ekosystem. Hur kan byggnaden samverka med omgivningen? Går det att bevara lokala växtarter eller återinföra något som tidigare funnits där?