Svårälskade fastigheter – från problem till potential

Vad gör vi med byggnader från 70-, 80- och 90-talet – de som varken uppfattas som skönheter eller har kvaliteter som är tillräckligt moderna för att efterfrågas? För många fastighetsägare är detta en av de mest relevanta frågorna just nu. Bestånd som inte presterar, men som rymmer stora värden – om man vet hur man ska arbeta med dem. Vi frågade Oskar Tagesson, hållbarhetsstrateg och arkitekt på Semrén & Månsson, och Erik Stööp Hedborg, KUL-certifierad arkitekt på systerbolaget GAJD Arkitekter, om hur man förstår, utvecklar och förädlar den här typen av byggnader.

Var börjar man när en fastighet inte längre fungerar?

Oskar: Genom att förstå hur funktionen har förändrats – och vad byggnaden faktiskt kan bära upp utan alltför stora ingrepp. Det handlar inte bara om att anpassa efter nya krav, utan om att tidigt diskutera vilka verksamheter som passar byggnaden. Vilka förutsättningar finns, och vad kan vi arbeta med snarare än emot?

Erik: Man börjar med en gedigen analys. Vi letar efter kvaliteter som går att bygga vidare på – i planlösning, ljus, flöden eller struktur. Det är dessa som avgör vad som kan förändras, bevaras eller förstärkas.

”En bra affär uppstår när vi går från att åtgärda brister till att tydligt ompositionera byggnaden på marknaden. Det handlar om att identifiera och förstärka befintliga kvaliteter”