Arkitektur är mer än en byggnad

Första gången hon hörde begreppet ”sustainability” var tredje året på arkitekturutbildningen. Det har hänt mycket sedan dess. Världen har vaknat, menar Stina Eriksson som är inställd på att skapa arkitektur som ger något till kommande generationer.

”Vi har bland de dyraste byggkostnaderna i världen i Sverige och ändå har vi inte den bästa arkitekturen. Det utvecklas byggnader idag som jag tvivlar på ska klassas som arkitektur. Det beror på att helhetsgreppet försvunnit och att vi förlorat oss i en industriell byggprocess där beställare och byggaktörer kapar i leden för att få ihop kalkylen och tjäna pengar. Vinsterna går före planeten. Det bantas på detaljer och utförandet blir lidande, vilket vi arkitekter har svårt att styra över men ofta får kritik för.”

Det är en missriktad kritik och ett ansvarstagande från byggsidan som delvis uteblir, menar Stina som tycker att man som arkitekt i Sverige har för lite inflytande över slutresultatet. Svenska arkitekter är starkt underrepresenterade på byggen vilket är resultatet av ett systemfel i hur processerna drivs, där arkitekterna lämnar ifrån sig ritningar och därefter anses färdiga med sitt uppdrag. Alla skulle vinna på mer dialog och ett närmare samarbete.

”En väg framåt mot ett riktigt gott resultat är att rita för någon som bygger i egen regi, då kan vi tillsammans göra val och ta beslut som håller hela vägen i mål. Det är vi arkitekter som kämpar för detaljer och för att stad och människa ska få sitt. Vi kanske är lite besvärliga, men det måste det vara värt. För i slutändan är bra arkitektur en byggnad som gör något för den som ska vistas i miljön – nu och i framtiden. Annars är det bara en byggnad.”