Konsten att vinna markanvisningar med hållbarhet i fokus

Semrén & Månsson har senaste året tagit hem flera stora markanvisningstävlingar där hållbarhet varit det avgörande bedömningskriteriet – något som blir allt vanligare. Vad måste man tänka på för att lyckas?

Allt fler kommuner arbetar aktivt med markanvisningstävlingar som en del av sitt hållbarhetsarbete. I stället för som i tidigare markanvisningar där markpriset vägde tungt, definierar kommunerna specifika kriterier som arkitekterna och exploatörerna tar sig an och skapar sina förslag runt. När man poängsätter förslagen väger hållbarhetskriterierna tungt och blir allt oftare avgörande för vem som slutligen vinner anvisningen och får utveckla marken.

– Vi har framgångsrikt hjälpt flera uppdragsgivare att vinna markanvisningar där hållbarhetsfrågorna stått i fokus, bland annat de nya stadsdelarna Pedagogen Park i Mölndal och Vårvik i Trollhättan. Båda var poängbedömda, vilket visar att vi är bra på att leverera på både arkitektur och hållbarhet, säger arkitekt Josefine Wikholm, som arbetat med båda förslagen.

Därför skruvar kommunerna upp hållbarhetskraven

Sveriges förmåga att leva upp till Parisavtalet och att bidra till FNs Globala mål har en direkt koppling till hur kommunerna arbetar med stadsutveckling och markexploatering. Men kommunerna kan inte nå målen på egen hand, för att lyckas behöver de involvera de privata aktörerna.

– Bygg- och fastighetsbranschen är högst medveten om sitt stora klimatavtryck utifrån byggnadernas livscykelperspektiv. Men vissa är mer peppade än andra och då bidrar den här typen av incitament till att komma bort från ”business as usual” De exploatörer som utvecklar sin kunskap och bejakar hållbarhet får helt klart försprång, säger Josefine Wikholm.

I markanvisningstävlingar där hållbarhetsfrågorna är utslagsgivande flyttas fokus från ren gestaltning till smarta och genomtänkta helhetslösningar. I tävlingsarbetet är det viktigt att redan från början ta hänsyn till hela bredden av bedömningskriterier och låta samtliga prägla innehåll och gestaltning.

– Det gäller att läsa in sig noggrant på kommunens intentioner. Vad har de gjort för förarbete, hur har den kommunala diskussionen sett ut, hur ser mål och vision ut för projektet? Det finns många frågor där man behöver visa träffsäkerhet – fler än man tror, konstaterar Josefine Wikholm.

Rätt kunskap och kompetens helt avgörande

Det är viktigt att tidigt sätta ihop ett team både från beställarens sida och konsultsidan som har rätt kompetens. Först när hela teamet är på plats kan man gemensamt formulera projektmålen och sedan göra enkla volym- och areatester för att försäkra beställaren om att kalkylen går ihop, samtidigt som man visar att projektet håller hög hållbarhetsnivå både ur social och ekologisk synpunkt.

– Det är spännande att nya kompetenser blir viktiga när hållbarhetsfrågorna tas på allvar. Vi har till exempel arbetat med en av Sernekes kalkylchefer som kombinerar klimatkalkylen med den ekonomiska kalkylen, vilket tydligt visar tävlingsförslagets genomförbarhet och långsiktiga hållbarhet, säger Josefine Wikholm.

Processen på arkitektkontoret behöver helt enkelt se annorlunda ut för tävlingar så att man från start kan skapa en gemensam bild och formulera prioriteringar som ska forma projektet. Inte minst krävs en nyfikenhet inför tävlingsuppgiften. Om det är en tävling där kommunen efterfrågar en träbyggnad så är det inte någon mening med att göra en betongbyggnad – men kanske en trähybrid är möjlig?

– Det är helt avgörande att vi är nyfikna och uppdaterade på det allra senaste inom hållbar arkitektur och hållbart byggande. Först då kan vi bli innovativa och ge kommunen det de önskar, samtidigt som vi håller oss inom den affärsmässiga ramen för våra beställare.