Samordnad klimatdeklaration bygger värde i projektet
2022-08-25
Från 1 januari 2022 ställs krav på klimatdeklaration av nya byggnader. Att redovisa klimatpåverkan behöver inte vara så komplicerat – men hur gör man det med en precision och överblick som inte bara uppfyller lagkraven utan dessutom leder till lösningar som höjer projektets långsiktiga värde?
– Vi har kompetens, erfarenhet och verktyg för att klimatberäkna alla typer av projekt, från de enklaste till de allra mest komplexa. Med vår metodik får vi inte bara effektivt fram en godkänd klimatdeklaration som underlag till bygglovsansökan, vi kan även i ett tidigt skede styra arkitektur och planering mot lägre klimatpåverkan under byggskedet, säger Marco Ercole, arkitekt på Semrén & Månsson som arbetat med klimatberäkningar sedan 2019.
”Ett verktyg att styra projekten mot lägre klimatavtryck.”
Marco Ercole, arkitekt Semrén & Månsson
Nära samarbete för större precision
Klimatdeklaration är ett nyinstiftat lagkrav som ställs på alla byggherrar. Den gäller klimatpåverkan under byggproduktionen; råvarorna, tillverkningen av produkterna, arbetet på byggarbetsplatsen och transporterna dit. Syftet är att branschen ska bli bättre på att lära sig förstå vilken klimatpåverkan byggandet har.
– Vi har utfört klimatberäkningar länge, men tidigare har det mest gjorts när planeringen redan är färdig. Idag kan vi testa hur olika lösningar påverkar koldioxidutsläppen tidigt i processen, innan designen är fastställd. Beräkningen blir då viktigt beslutsunderlag och ett av de mest kraftfulla verktygen för att klimatoptimera ett byggprojekt, säger Marco Ercole.
Allt baseras på att ha kontroll på klimatdata för material, energi och bränsle. I de frågorna arbetar Semrén & Månsons arkitekter i nära samarbete med systerbolaget Zynka BIM, som länge varit en spjutspets inom digitaliseringen av bygg- och fastighetsbranschen.
– Som BIM-samordnare har vi lång erfarenhet av att hantera komplexa datamängder. Klimatdata och hållbarhetsrapportering ingår redan som naturlig del i det vi gör. Vi kan effektivt ta fram underlag och analyser som inte bara uppfyller lagkraven utan också ger en mer exakt och samlad överblick, säger Hanna Torlén på Zynka BIM.
”Vi sitter redan nu på mycket av klimatdatan. Alla arkitekter är
inte vana att samarbeta kring analysen, men Semrén & Månsson förstår vikten av att modellera, mängda och använda informationen rätt”
Hanna Torlén, digital affärsutvecklare, Zynka Group
Helhetssynen ger minskad klimatpåverkan
Den nya lagstiftningen innehåller inga gränsvärden eller krav på maximal tillåten klimatpåverkan, men efterhand kommer kraven på specifika nivåer av utsläpp att skärpas.
– Utsläppsreglering kommer snart att bli en självklar del av varje byggprojekt. Därför är det viktigt att utvecklare redan nu tar ägandeskap av sin klimatdata och att den som hanterar informationen har vana att göra det så att mängder och vikter blir realistiska, tillhör rätt kategorier och inte dubbleras av misstag, säger Hanna Torlén.
Även om en stor del av klimatpåverkan sker i produktionsfasen, så anser Marco Ercole att hållbarhet i större mening måste inkludera ett långsiktigt förvaltningsperspektiv.
– Anledning att många till exempel bygger i prefabricerad betong från Estland är att det är billigt. Det kostar mindre, men kostnaden för miljön är hög när man väger in transporter och kvalitet. Klimatdeklarationen tydliggör och påminner då om fördelarna att satsa mer hållbart och långsiktigt, vilket är väldigt bra.
Fakta
Vad innebär klimatdeklaration?
En beräkning och sammanställning av klimatpåverkan från byggskedet – alltså utsläpp och upptag av växthusgaser för att bygga nytt, inklusive framställning och frakt av byggmaterialet.
Vad är skillnaden mot livscykelanalys (LCA)?
Klimatdeklarationen redovisar endast klimatpåverkan under byggfasen. En livscykelanalys inbegriper den totala miljöpåverkan under byggnadens hela livstid. Utöver utvinnings-, tillverknings- och byggprocessen ingår även drift och underhåll, rivning, återvinning och avfallshantering.
Varför bara byggskedet?
Den största delen av klimatpåverkan sker i produktskedet. Det har tidigare inte funnits regler som begränsar utsläppen av växthusgaser i byggskedet och kravet på klimatdeklaration är ett första steg för att minska utsläppen.
Hur görs beräkningen av klimatpåverkan?
De delar som innefattas är bärande konstruktionsdelar, golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar och innerväggar. Klimatpåverkan redovisas i kilogram koldioxidekvivalenter per byggkomponent. Du kan antingen utgå från generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata från producenternas miljövarudeklarationer (EPD:er) för produkten.
Vem är ansvarig?
Byggherren har ansvar för att en klimatdeklaration lämnas in till Boverket. Byggnadsnämnden kräver en bekräftelse på att klimatdeklarationen lämnats in för att ge ett slutbesked. Det går bra att ta hjälp av konsulter men byggherren är fortfarande formellt ansvarig.
Innefattar lagen utsläppsbegränsningar?
I nuläget innehåller lagstiftningen inga gränsvärden eller krav på maximal tillåten klimatpåverkan. Gradvis kommer dock krav på specifika utsläppsnivåer att införas.
Omfattas alla byggnader av kravet?
Kravet gäller enbart när du ska uppföra en ny byggnad som kräver bygglov och gäller inte vid om- eller tillbyggnad. Det finns även andra projekt som undantas, till exempel industri- och verkstadsbyggnader, ekonomibyggnader för jordbruk och skogsbruk, hus som byggs av privatpersoner för eget bruk samt byggnader under 100 kvadratmeter.
”Det ligger stort värde i att tidigt göra en grundlig samordnad kalkyl som får styra materialval och mängder, istället för att reaktivt
sprida ut deklarationsansvaret på olika discipliner i efterhand”
Marco Ercole, arkitekt Semrén & Månsson
Relaterade projekt
Loggbok
Tre tips för att korta tiden från idé till färdig detaljplan
Här är våra tre bästa tips för en framgångsrik planansökan.
Så tar du snabbaste vägen till ett positivt planbesked
Vägen till ett positivt planbesked kan vara komplicerad. Här berättar tre av våra kollegor om den smidigaste vägen fram.
Semrén & Månssons hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2022
I Semrén & Månssons nya hållbarhetsrapport kan du läsa mer än bara en redovisning av företagets klimatpåverkan. I rapporten kan du...
Blue foods kan ge nytt liv åt havet och våra kustsamhällen
Blue foods kan ge nytt liv åt havet och våra kustsamhällen. Läs mer om hur vi startade ett algodlingsföretag.
Jan Larssons tre bästa tips för dig som vill bygga i trä:
Jan Larssons tre bästa tips för dig som vill bygga i trä:
Magnus Lindgrens 4 bästa tips för att lyckas med återbruk
Magnus Lindgrens 4 bästa tips för att lyckas med återbruk
Att bygga om och inreda med återbruk kräver ett aktivt cirkulärt tänk
Magnus Lindgren förklarar hur konkret cirkuläritet ska fungera långt in i framtiden
Första frågan i ett projekt bör alltid vara: Varför inte trä?
Jan Larsson är arkitekt, professor i arkitektur och träexpert
Vill du bli kontaktad?
Är du intresserad av att lära dig mer om oss och vårt arbete. Kanske vill du starta ett samarbete? Låt oss kontakta dig! Du kan få meddelande från oss med sånt vi tycker är intressant!
